AI-spår i fokus på Vitalis: "Dags för doktorn att sätta sig i förarsätet!"
5 mars / 2024
Många oroas över riskerna med AI i sjukvården. Samtidigt lockar den stora potentialen: att kunna skapa en effektivare, mer avancerad vård.
– Vi är vid en punkt då frågan inte längre är om, utan hur, menar eHälsoläkarföreningens ordförande Nasim Bergman Farrokhnia som medverkar i spåret “AI i vården – hot eller möjlighet?” på årets Vitalis.
Bakom konferensspåret, som äger rum på Vitalis under eftermiddagen 14 maj, står eHälsoläkarföreningen inom Svenska läkarförbundet och Lif, De forskande läkemedelsföretagen.
Gunilla Englund är sakkunnig digitalisering på Lif och har varit med och utformat spåret.
– Alltfler inser att artificiell intelligens öppnar en värld av möjligheter för sjukvården. Samtidigt som utvecklingen går så vansinnigt fort, säger hon.
– Men AI förknippas också med osäkerhet. Ofta ställs frågan: kan vi lita på AI i sjukvården? Blir det tillräckligt säkert, kan vi hantera riskerna?
Alla synvinklar och orosmoln tas upp under spåret, som indelas i två avsnitt.
Internationell utblick på AI
Den första delen, med fyra seminarier och en avslutande diskussion, skildrar det globala perspektivet.
– Det genomförs helt på engelska, förklarar Gunilla.
Bland de medverkande märks Eric Sutherland, hälsoekonom på OECD.
– Han tar upp AI’s påverkan på sjukvården ur ett brett samhällsperspektiv och vad nationer bör göra för att möta utmaningarna.
Storbritannien har kommit en bit på väg och använder idag AI i vården för att skicka patienter till rätt vårdnivå. Föreläsare från det brittiska sjukvårdsorganet NHS berättar om erfarenheterna och hur man gått till väga.
Magnus Lydén från AstraZeneca berättar hur Big Pharma använder AI för att hitta framtida behandlingar. Och Life Science-entreprenören Kristofer Klerfalk tar upp AI’s roll i fusionen mellan läkemedel, medicinteknik och eHälsa.
Paneldebatt med patientföreträdare
Den andra delen av spåret ger perspektiv på användningen av AI i svensk sjukvård.
– Här medverkar Läkemedelsverket, som är regulatorisk myndighet, och ger sin syn på hur AI kan kontrolleras och användas säkert, berättar Gunilla.
Kjell Ivarsson är nationell cancersamordnare på SKR, som nyligen kommit med en rapport om hur AI kan möjliggöra precisionsdiagnostik.
– Han representerar det regionala perspektivet och berättar hur AI kan bli en viktig del i att få fram korrekta diagnoser och individanpassade behandlingar.
Siste talare är Marcus Matteby, IT-chef i Sundsvall och Ånge, som sitter i regeringens AI-kommission och är kommunernas röst där. Han ivrar för att den lilla kommunen ska få samma möjligheter som den stora när det gäller AI i vården.
Dagen avslutas med en paneldebatt, där även patientföreträdare medverkar och ställer frågor till experterna.
Läkare kan inte sitta på läktaren
Moderator är Nasim Bergman Farrokhnia från eHälsoläkarföreningen, tillsammans med Jenni Nordborg, internationell koordinator på Lif.
– Syftet med det här konferensspåret, liksom andra spår och utbildningar vi står bakom, är att konkretisera vägen fram, säger Nasim.
– Hur gör vi? Hur kan AI och annan ny teknik bidra till att lösa de stora utmaningarna sjukvården har idag?
Hon understryker att frågan inte gäller om, utan hur det ska gå till.
– Vården har en komplexitet, en mångfald aktörer är inblandade i leverans och utveckling. Alltifrån lagstiftarna till huvudmän, patienter och en mängd professioner med olika ingångar. Det gäller att vi hittar sätt att samverka.
Hennes egen yrkesgrupp, läkarna, spelar en särskilt viktig roll, menar hon:
– Läkare ska vara delaktiga att göra vården mer innovativ och datadriven.
– Från eHälsoläkarföreningen försöker vi basunera ut att doktorer ska ta plats i förarsätet, det räcker inte att sitta i baksätet eller på läktarplats och hitta fel. Du måste testa de här nya verktygen, vrida och vända, beforska och utveckla.
Det är kärnan, först då kan vi på allvar komma framåt.
I konferensspåret AI i vården – hot eller möjlighet? får vi först lyssna på personer som har det globala perspektivet, för att sedan fördjupa oss i tillämpningar för att uppnå resultat inom klinik, forskning och systemutveckling.
