Smart eHälsa för personer med dövblindhet underlättar livet för alla

Att ta fram eHälsa för ”smala” grupper får ibland en oväntad sidoeffekt: tekniken blir så bra att den börjar användas av många fler. Människor med dövblindhet är ett exempel på det här fenomenet.
– Helt klart tjänar hela samhället på att utveckla eHälsa för denna grupp, säger Karin Jönsson på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor.

Det statsfinansierade kunskapscentret fungerar i första hand som en nationell resurs för regionanställda som arbetar professionellt med dövblindfrågor.

– Vår huvuduppgift är att samla och sprida kunskap, säger Karin Jönsson.


Karin Jönsson.

Som ett led i det arbetet medverkar hon på Vitalis 2021, där eHälsa i form av digital teknik och hjälpmedel för dövblindhet uppmärksammas och sätts in i ett vidare perspektiv – som berör oss alla.

Dövblindhet i sig är förstås ovanligt. En uppskattning visar att cirka 2 000 personer i Sverige har så grava syn- och hörselnedsättningar att det betecknas som dövblindhet.

De flesta har någon syn- eller hörselförmåga kvar, men sinnena kan inte kompensera för varandra.

– Det föds sex till åtta barn med dövblindhet varje år och ytterligare runt 20 utvecklar varje år det vi kallar förvärvad dövblindhet, berättar Karin.

Men problematiken berör mångdubbelt fler. Räknar vi in alla som drabbas av nedsatt syn och hörsel på ålderns höst är det lätt att inse det enorma behovet av tydliga, anpassningsbara och lättanvända system för eHälsa.

– Vad många inte tänker på är att vi alla är syn- eller hörselnedsatta ibland: när vi bländas av solen eller av strålkastarna från en mötande bil, när en långtradare passerar, när en tryckluftsborr kör igång, etc, påminner Karin.

– Vid sådana tillfällen kan vi ofta ha glädje av de innovationer som tas fram för att underlätta livet för personer med funktionsnedsättningar, inte minst för dem med kombinerad syn- och hörselnesättning.

Som ett historiskt exempel nämner hon textningen av TV-program, som numera är standard hos de flesta kanaler – även på det egna språket.

– Befinner du dig i ett högljutt sällskap, till exempel i restaurang- eller barmiljö, kan du ändå följa vad som händer på skärmen.

På senare år har utvecklingen av hjälpmedel som hjälper våra sinnen på traven tagit stora steg. Från vibrerande mobiler och smarta klockor till videoglasögon med röstsyntes och sensorutrustade självkörande bilar.

– Jag brukar säga så här: kan en självkörande bil ta sig genom min hemstad Lund utan att köra på någon cyklist kan vi använda samma teknik för att en person utan syn och hörsel ska kunna gå genom staden utan att trilla över en felparkerad cykel.

Det är stor skillnad på individnivå, men gemensamt är att nedsatt syn och hörsel påverkar möjligheterna att ta till sig information och att kommunicera.

Modern digital teknik i kombination med lagstiftning har utökat möjligheterna att både ta till sig information och kommunicera med alternativa metoder.

Idag finns till exempel hjälpmedel till smarta mobiler och datorer som gör det möjligt att läsa text i annan storlek och färg än originalet, eller i punktskrift.

– Vi har också alla vant oss vid att kommunikation kan göras i text istället för tal. Teckenspråk kan förmedlas via video, konstaterar Karin.

– Så tänker vi bara på att människor har olika förutsättningar är det idag relativt enkelt att göra rätt från början.

Exemplen är många där eHälsolösningar bidrar till ökad livskvalitet för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Inte minst i kontakterna med vårdgivare.

– Det betyder oerhört mycket att kunna sitta vid sin egen väl intränade och anpassade utrustning när du behöver kontakt med vården. Det sparar både tid och energi, säger Karin.

– Samtidigt kan samhället minska sina kostnader för färdtjänst, ledsagning, assistans och dövblindtolkning.

Tekniken kan förstås inte ersätta de specialutbildade dövblindtolkarna. Men ju mer en person kan göra självständigt ju bättre är det, både för den enskilde själv och för samhället i stort.

– Just därför kan utvecklingen av eHälsa ha större betydelse för den här gruppen än för någon annan, menar Karin Jönsson.

– Och det blir absolut inte sämre av att vi tänker in personer som har problem med kommunikation och information när vi bygger sådana här system. Det kan få stor betydelse och underlätta livet för väldigt många.

Lär dig mer om tillgänglig design >>

 

Håll dig uppdaterad!
Prenumerera på Vitalis nyhetsbrev