Så ska socialtjänsten digitaliseras

Socialtjänstens digitala omställning är inne i en spännande fas.
– Allt händer väldigt snabbt just nu, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänst på SKR.

På Vitalis 2021 hoppas Åsa Furén-Thulin på en stor uppslutning av socialtjänstpersonal från hela landet.

– Det är viktigare än någonsin att vi delar klokskap och kunskap, säger hon.

I första hand tänker hon på det stora omställningsarbete som den kommande socialtjänstlagen kräver.

– Mycket förändras. Ett viktigt förslag i lagen blir att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Och då måste man digitalisera, så att alla kommer åt den.

Det handlar om bra webbsidor, utökad service med e-ansökningar och fler möjligheter att möta invånare digitalt. Vilket kan frigöra tid för medarbetarna.

– På så sätt kan vi bli effektivare och öka kvaliteten i verksamheten.

– Vi får, till exempel, möjligheter att göra uppföljningar av barn på ett helt annat sätt. Och det krävs i en situation där vi både får fler äldre och fler barn och ändå ska bedriva en socialtjänst till samma kostnad.

Ett av förslagen handlar om att utöka den nationella statistiken för socialtjänsten. Idag får inte socialtjänsten ut den statistik de behöver från sina system eftersom informationen inte är standardiserad.

– Det är centralt för att vi ska kunna arbeta kunskapsbaserat och får också stor betydelse när nya verksamhetssystem ska upphandlas, menar Åsa.

Åsa Furén-Thulin.

När verksamheten digitaliseras måste samtidigt frågor kring personlig integritet och sekretess lösas på ett betryggande sätt.

– Där finns idag många laghinder. Vi vill flytta fram positionerna, säger Åsa.

Hon understryker att avsikten inte är att dela personliga uppgifter med någon annan, utan att individen själv lättare ska komma åt sin information. Och göra det möjligt att vid behov dela information med andra aktörer, som hälso- och sjukvården.

– Det är egentligen ingen skillnad gentemot hälso- och sjukvårdslagen, som ju också är byggd på omfattande sekretess. För oss är det viktigt att visa att man kan digitalisera och skydda personuppgifter samtidigt.

Meningen är att den nya socialtjänstlagen ska träda i kraft 2023. Slutdatum för remissvaren är 1 februari 2021. Vilket gör frågan högaktuell på nästa Vitalis.

Högaktuell är också den statliga utredningen kring informationsdelning mellan hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionshinderområdet. Dessutom är en utredning på välfärdsteknikområdet klar.

– Vi hoppas att förslagen kan realiseras, det är jätteviktiga områden för oss.

– Det handlar till exempel om att kunna använda välfärdsteknik, även till personer med nedsatt beslutsförmåga. Något vi ställt oss positiva till i vårt remissvar, säger Åsa.

Alla dessa frågor vill hon se belysta på Vitalis 2021.

– Det finns intressanta kommuncase att lyfta fram. Ett är Västerås kommun, som jobbat just med sådant samtycke man nu föreslår inom välfärdstekniken.

Hon vill också gärna se en paneldiskussion mellan alla som berörs av informationsdelning: sjukvård, äldreomsorg och funktionshinderområdet.

Diskussionen skulle ha en direkt koppling till coronaläget.

– Den kan visa alla de möjligheter en utökad informationsdelning skulle haft för att skydda och begränsa skadeverkningarna av pandemin, menar Åsa.

Informationssäkerhet och AI är andra angelägna frågor för socialtjänsten.

– Häromdan hade vi på SKR en webbsänd utbildning om detta, där 150 kommuner deltog via länk. Det visar tydligt intresset!

En av dem som höll i utbildningen är Pani Hormatipour, expert på digitalisering för socialtjänsten på SKR.

– Det pågår jättemycket i kommunerna, men den digitala mognaden skiljer sig väldigt mycket från kommun till kommun, säger hon.

Pani och expertkollegan Marta Nannskog tror att Vitalis kan spela en stor roll för att skynda på utvecklingen.

– Med fler utställare som riktar sig direkt till verksamheten skulle vi kunna öka intresset och locka fler medverkande från socialtjänsterna runt om i landet.

– Socialtjänsten ligger efter hälso- och sjukvården men vi ser en enorm efterfrågan på digitala tjänster, säger Marta.

Hon menar att kommunerna har jättemycket som behöver göras:

– Dels med sina interna digitala stöd, hur man hanterar information och data, dels när det gäller användarteknik gentemot brukarna.

En sådan teknik gäller trygghetslarmen. Efter ett uppmärksammat dödsfall och avslöjandet att människor som tryckt på larmknappen fått vänta upp till 34 timmar på hjälp kokar det bland socialtjänsterna runt om i landet.

Pani Hormatipour.

Marta Nannskog.

– Det som hänt får inte upprepas, fastslår Åsa Furén-Thulin.

– Efter larmskandalen behöver vi träffa fler leverantörer, även de mindre. Utvecklingen är snabb, med chattfunktioner och annat som inte kommunerna kan fullt ut. Så jag välkomnar verkligen ett konferenspass kring larmfrågan!

Köp ditt konferenskort här

Håll dig uppdaterad!
Prenumerera på Vitalis nyhetsbrev