Digitala hjälpmedel i fokus på Vitalis

Utvecklingen av hjälpmedelsteknologi går oerhört snabbt just nu. Och handlar inte bara om att underlätta livet för funktionsnedsatta.

– Inom en nära framtid kan hjälpmedel som idag verkar vara science fiction bli en del av gemene mans liv, säger framtidsforskaren Anders Ekholm, som medverkar i det helt nya konferensspåret på Vitalis.

Den senaste utvecklingen av digitala hjälpmedel står i fokus under spåret som arrangeras eftermiddagen 5 maj, inledningsdagen av Vitalis 2020. Här visas bland annat hur datorspel och simulering öppnar nya möjligheter och hur AI, artificiell intelligens, VR, virtuell verklighet, och AR, förstärkt verklighet, kan medverka till revolutionerande lösningar. Ett spännande inslag är en projektkavalkad med korta presentationer av innovativa lösningar, som också visas i Vinnovas monter på mässan.

Keynote speaker är 23-åriga Molly Watt från Storbritannien, som har syn- och hörselnedsättningar till följd av Ushers syndrom. Hon är en globalt efterfrågad talare och mycket engagerad i allt som rör hjälpmedesteknologi och design. Bland seminariehållarna märks Danica Kragic, professor i datavetenskap vid KTH, Erik Borälv, analytiker på Vinnova, och Anders Ekholm, senior rådgivare på Institutet för framtidsstudier. De tre medverkar också i en paneldiskussion.

Anders Ekholm välkomnar initiativet på Vitalis och vill själv lyfta fram hur gränserna mellan vad som är avsett för funktionsnedsatta och andra människor håller på att suddas ut.

– Utvecklingen går mot att hjälpmedlen börjar bli så bra att de inte märks, att de liksom sjunker in i din vardag, säger han.

AI-baserade lösningar tycker han är allra hetast just nu. De öppnar bland annat helt nya möjligheter att kommunicera. Ett exempel är glasögon med ”optical character reading”, som läser upp en text.

– För en synskadad betyder det exempelvis att kunna gå på restaurang och läsa menyn själv. Att klara sig själv utan att vara beroende av en assistent.

– Sensorer kan också sättas in i befintliga hjälpmedel. Till exempel genom att kombinera en AI-uppkoppling med en rullator. Då kan du få ett avancerat hjälpmedel, en rullator som navigerar dig hem om du är lite förvirrad.

På tillsynsområdet kan AI få avgörande betydelse, menar han.

– Vi får sensorer för trygghetslarm, där du inte behöver trycka på någonting. Och en mörkerseende kamera med inbyggd intelligens, som själv ”förstår” när något är på tok och först då skickar bilder till en jourcentral.

– Sådana system kan få stor samhällsekonomisk betydelse, samtidigt som det stärker den enskildes integritet.


Anders Ekholm.

Ett oerhört intressant utvecklingsområde är kroppsburen teknik, som inte bara handlar om att ge stöd, utom som också förstärker människans förmågor. Anders drar en parallell till smartphonen.

– Den har ju nästan blivit en del av vår kropp. Den hjälper oss i tid och rum. Du behöver inte komma ihåg allt, du kan googla. Den förstärker vårt intellekt, som ett sjätte sinne.

Även musklerna kan förstärkas med kroppsburen teknik. Ett exempel är handskar som ”förstår” vad du försöker göra och hjälper dig på traven. I framkant ligger forskningen kring implanterbara människa-dator-gränssnitt som kopplas upp mot nervsystemet.

– Det börjar komma smarta proteser som via ett AI-lager kopplar upp sig till intentionsdelen av hjärnan, som tänker sig vilka rörelser du vill göra.

Vissa vill gå ännu längre. Elon Musk och hans företag Neuralink utvecklar system som går ut på att operera in tusentals elektroder i hjärnan.

– Med ett hjärn-interface tänker han sig att vi ska kunna förstärka vårt eget intellekt, vår förmåga att tänka, dra slutsatser. Förbättra vårt minne.

Anders Ekholm håller med om att det liknar science fiction. Samtidigt konstaterar han att man med djurförsök redan kommit långt.

– Så vem vet? Om en tio, tjugo år kanske vi är där.