Smart egenvård kan bidra till eHälsovisionen

Med digitala hjälpmedel och nya arbetssätt kan du som patient kan ta en mycket mer aktiv del i din egen vård och i större utsträckning undvika akuta sjukhusbesök.
– Mycket händer just nu. Och det krävs för att kunna nå eHälsovisionens mål till 2025, säger Emma Spak, samordnare för Nära vård på SKL.

En central fråga för utredningen God och nära vård, som pågår just nu, är hur den sjukhustunga vården kan ställas om till en vård närmare patienten, med utgångspunkt i patientens behov.
– En sådan förändring handlar dels om hur sjukhus, primärvård och kommun kan utveckla sina arbetssätt med patientens behov och förutsättningar som utgångspunkt. Men också om hur patienten själv kan vara delaktig genom egenvård, säger Emma Spak.
– Målet är en ”sömlös” vård, en vård som jobbar mer preventivt och mer proaktivt tillsammans med patienten. Så att kroniskt sjuka patienter kan undvika att hamna på sjukhus.
Förutom sitt SKL-uppdrag är hon också ST-läkare i allmänmedicin och håller i heldagsspåret om Nära vård på Vitalis onsdag 25 april. Där medverkar bl a Agneta Karlsson, statssekreterare som samordnar Vision eHälsa 2025.
Under spåret visas flera exempel på hur visionen kan bli verklighet. Ett exempel är distansmonitorering av kroniska sjukdomar som diabetes, KOL, hjärtsvikt och inflammatoriska tarmsjukdomar.
– Med hjälp av ny teknik blir det enklare att göra monitorering i hemmet och på så sätt se om man är på väg att bli dålig. Och i samråd med sjukvården möta försämringsperioder i ett tidigare skede, säger Emma Spak.
– Då hinner man justera sin medicinering i god tid innan man blir så dålig att man måste vårdas på sjukhus.
Ett exempel är diabetiker som idag kan följa sitt blodsocker kontinuerligt via en subcutan dosa och en app i telefonen.

– Då kan patienten följa sitt blodsocker under hela dagen, se hur det går upp och ned beroende på hur man agerar, och på så vis kan de lära sig mer om sin egen sjukdom och hur de bäst kan hantera sin vardagssituation.
– Sedan kan sjukvården tanka ned dessa data, vilket ger en mycket bättre bild än tidigare, då patienten kom med sin bok med enstaka nedskrivna värden.
Ett annat exempel är hjärtsviktspatienter som riskerar att samla på sig vätska. Med ett enkelt digitalt hjälpmedel, en våg med blåtand, och ändrade arbetssätt kan många akuta besök undvikas för denna patientgrupp.
– Med hjälp av dagliga mätningar kan antingen patienten eller hjärtsviktssköterska följa vikten och i god tid börja justera mängden vätskedrivande läkemedel, förklarar Emma.
– Det nya arbetssättet kräver investeringar men minskar behovet av sjukhusvård.
Utöver de tydliga medicinska vinsterna och den ökade möjligheten för patienterna att vara mer delaktiga i sin egen vård finns det också ekonomiska besparingar att göra för landstingen om behovet av slutenvård för kroniskt sjuka patienter minskar.

– Det är förstås förhoppningen med omställningen från sjukhusvård till nära vård: att vi ska kunna jobba mer rationellt, med bättre resultat och upplevelse för både patienter och personal.
Vilket speglas på olika sätt under seminariedagen på Vitalis, som är uppdelad i olika sjok: kring egenvård, hur man nyttiggör kompetens på distans, hur man kan jobba mer digitalt inom psykiatriområdet, vad AI kan tillföra primärvården.
Fokus sätts också på digifysisk vård – hur man integrerar den digitala och fysiska vården. Emma Spak ser ingen motsats mellan de två:
– Det behöver inte vara antingen eller. Det kan, och bör, vara både och.