Smarta hem och boenden: ny teknik kan spara in mångmiljardbelopp!


Ny sensorteknik kan förebygga fallolyckor i hemmet – och spara in enorma kostnader för samhället!
– Den märker att du reser dig upp från stolen lite långsammare, att du tar lite fler snedsteg, att du har en ökad fallrisk, säger Mats Rundkvist, samordnare för ”Smarta hem och boenden” på Vitalis 2018.

För andra året i rad blir ”Smarta hem och boenden” ett fokusområde på Vitalis. Här visas välfärdsteknik, innovativa produkter och tjänster.
Mats Rundkvist, som ansvarar för området, är ny på Vitalis. Han har i tio år jobbat med projekt kring välfärdsteknik och eHälsa i Västerås stad.
– I och med att Västerås tidigt fick en ledande position vände sig många andra kommuner till oss för att få stöd och råd, berättar han.
– Därför har jag också jobbat nära många andra kommuner i Sverige, dessutom med många myndigheter, företag och branschorganisationer.

Han ser fram emot Vitalis och ”Smarta hem och boenden” 2018.
– För mig handlar det om att skapa givande möten, där har Vitalis en unik förutsättning. Mycket handlar om att bygga över den här ”digitala vallgraven” som fortfarande finns mellan kommuner och landsting, säger Mats.
Han framhåller att satsningen ger ett bra tillfälle att förena teori och praktik.
– Man går på seminarierna och förstår möjligheterna – för att sedan uppleva de innovativa lösningarna hos oss ”hands-on”, faktiskt klämma och känna.

I fokusområdet visas hemmonitorering, trygghetslarm, fjärrtillsyn, gps-positionering, sensorer, mobilappar, telemedicin, robotik, m m.
På senare år har visuell tillsyn via nattkameror blivit allt vanligare. Fördelen är att personal slipper åka hem till, och kanske störa eller väcka, vårdtagare i onödan.
– Framöver tror jag att visuell tillsyn kan bli den första insatsen när sensorer signalerar att något inte stämmer, säger Mats.
Om en sensor t ex indikerar att någon ramlat slås en kamera på för att se om det stämmer. Då kan man göra en ögonblicklig bedömning av läget utan att först åka hem till omsorgstagaren.

Mats ser också spännande trend mot mer generella sensorer i hemmen.
– Smarta golv är exempel på det.  Golv med en intelligent signalmottagning känner av om någon går på golvet, står på golvet, ligger på golvet. Då ersätter det ett antal andra sensorer som rörelsesensorer, dörrsensorer, fallsensorer.
Men inte nog med det: den nya sensortekniken kan anpassas individuellt. Och utifrån en individuell riskanalys kan man ställa in vad golvet ska larma för hos varje enskild person.
– För en viss person ska det kanske larma om man går upp på natten. För en annan är det OK att gå upp på natten, men har hen inte gått och lagt sig igen inom en kvart så ska det gå ett larm, förklarar Mats.
– För en tredje är det OK att röra sig så mycket man vill på natten, så länge man inte lämnar bostaden.
Sensortekniken kan också säga ifrån om en person brukar gå upp vid en viss tid på morgonen och plötsligt slutar göra det.
Tekniken kan alltså lära sig beteenden och upptäcka avvikelser. Det ger, i sin tur, en potential att förutse och förebygga olyckor och insjuknanden.

Sensortekniken genererar massor av Big Data, som kan analyseras med AI, artificiell intelligens. På så sätt upptäcker systemet självt när något avviker.
– Vi märker alltså att något är på väg att hända. Sensorerna registrerar att någon rör sig väldigt oroligt och är på väg in i en risksituation. Slutsatsen blir: vi borde försöka ta oss till den här personen, säger Mats Rundkvist.
– Då kan man sätta in åtgärder i tid. Du kanske behöver en rullator eller hjälp att träna balansen. Alltså åtgärder för att förebygga istället för att i efterhand återställa, vilket årligen kostar samhället mångmiljardbelopp.
Att det handlar om en enorm samhällsekonomisk potential är lätt att förstå: bara då det gäller fallolyckor i hemmet skadas varje år runt 70 000 människor så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Över 1 000 av dem dör.