Unik studie: kan digitala beslutsstöd förhindra stroke?


En ny studie kring strokeprevention och digitala kliniska beslutsstöd blir ett hett diskussionsämne på årets Vitalis.
– Den visar hur offentlig och privat sektor kan samverka framgångsrikt i syfte att främja hälsa och förebygga sjukdom med teknikens hjälp, säger Sara Lei, läkare och klinisk rådgivare på Cambio Healthcare Systems.

Spåret kring beslutsstöd på Vitalis 27 april ger exempel på hur digitaliseringen nu går in i en ny fas. Beslutsstöden utvecklas i tät kontakt med användare och tas fram för att svara mot patientens och vårdens behov. En färsk studie, gjord i Region Östergötland, är särskilt intressant.

Den visar hur sjukvården och ett privat bolag inom eHälsa kan samverka i stor skala: samtliga 43 vårdcentraler i regionen medverkade i den ettåriga kliniska studien, som avslutades i januari i år. Syftet var att undersöka effekterna av ett digitalt kliniskt beslutsstöd för strokeprevention inom primärvården. Studien är unik i sin omfattning och strukturerade genomförande.

Sara Lei är läkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och klinisk rådgivare på Cambio Healthcare Systems:
– Resultaten kommer att offentliggöras av forskningsledarna på den stora årliga kongressen för ESC, European Society of Cardiology, i Barcelona i augusti, berättar hon.
Men bara det faktum att studien genomförts har redan blivit internationellt uppmärksammat, bl a i en artikel i ansedda American Heart Journal. Orsaken är lätt att förstå: stroke är ett livshotande tillstånd, som inte bara innebär stort lidande för den drabbade. Det kostar också samhället massor.

I Sverige får runt 30 000 människor stroke varje år.
– Beräkningar visar att varje förstagångsstroke kostar 741 000 kr i snitt. Totalt belastar dessa fall samhällsekonomin med 16 miljarder per år.
Men en stroke kan i många fall undvikas. Den vanligaste typen, ischemisk stroke, orsakas av proppar i hjärnan.
– Man vet att 20 procent av fallen av ischemisk stroke har ett starkt samband med förmaksflimmer. Vid flimmer bildas det lättare en propp i hjärtat som sticker iväg till hjärnan, förklarar Sara Lei.
– Den som har hög risk för stroke ska förskrivas blodförtunnande behandling. Men trots att läkare vet detta är det oerhört många patienter som saknar denna livsviktiga prevention.

Hon konstaterar att förskrivningsfrekvensen varierar mycket geografiskt.
– Och då kan vi inte tala om jämlik vård, menar hon.
Syftet med studien i Östergötland är att se om läkarna, genom att använda ett digitalt beslutsstöd, kan öka sin följsamhet till riktlinjer om blodförtunnande behandling för patienter med förmaksflimmer.

Beslutsstödet är utvecklat av Cambio tillsammans med kardiologer på Universitetssjukhuset i Linköping och distriktsläkare i Region Östergötland.
– Verktyget utlöser en varning om den patient läkaren har framför sig löper en hög risk att få stroke. Läkaren får då också förslag på åtgärden att sätta in blodförtunnande behandling, förklarar Sara Lei.
– Vi vill integrera det här verktyget i alla distriktsläkares dagliga arbete så att tekniken kan bidra till aktivt patientsäkerhetsarbete och en trygg arbetsmiljö.

I bästa fall, menar hon, hjälper beslutsstöden till att presentera rätt kunskap på rätt sätt och i rätt tid.
– I en pressad situation ska det alltid vara lättare att göra rätt än att göra fel. Du ska bli väl omhändertagen, känna dig trygg i vården och få vård i världsklass oavsett vilken sjukvårdspersonal du möter, anser Sara Lei.

På Vitalis 27 mars berättar Lars Karlsson, kardiolog på Universitetssjukhuset i Linköping, mer om hur studien genomförts. Dagen innan gör han och Sara Lei motsvarande presentation på engelska i konferensspåret Best of Sweden.

Torsdagsseminariet följs av en paneldiskussion som modereras av Sara Lei med Lars Karlsson, Tomas Block, chief medical officer på Cambio, Emma Spak, ordförande för RLIM (Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik) inom Läkarförbundet, och Johan Lidén, Swedish Medtech. Då blir det även möjlighet för publiken att ställa frågor.