AI-spåret på Vitalis 2024: välj fritt från en buffé av färdiga lösningar!
5 februari / 2024
När AI-spåret introducerades på Vitalis i fjol presenterades en katalog av spännande projekt och idéer.
I år har många av dem blommat ut till konkreta metoder och verktyg, färdiga att implementera i vård och omsorg.
– Vi har gått från snack till verkstad. Vinnare är kommuner och regioner som bara kan ta för sig från buffén, säger Lorna Bartram på AI Sweden.
AI Sweden, ett nationellt center utan vinstintresse, har varit med och utformat årets konferensspår kring AI och informationsdriven vård som äger rum under en dag, 15 maj, på Vitalis.
– Ett 70-tal projekt hade anmält sitt intresse att medverka. Begränsningen i tid gjorde att vi bara kunde ge plats åt tolv presentationer. Det har varit tufft att sovra, berättar Lorna Bartram, transformationsstrateg på AI Sweden.
En riktlinje i urvalet har varit att lyfta fram exempel med stor potential:
– Informationsdriven vård handlar ju om att bedriva och utveckla vården så faktabaserat och patientcentrerat som möjligt genom att använda den data som finns. För att nyttiggöra hälsodata är AI onekligen ett viktigt verktyg.
Tyngdpunkt på lärdomar
Konferensspåret visar flera exempel på nyutvecklad AI för vård och omsorg, med tyngdpunkt på lärdomar och erfarenheter av att använda dem.
– Vi har valt att lyfta fram generella och breda AI-verktyg som kan användas både kommunalt och regionalt, allt från schemaläggning till fallprevention.
Också organisatoriska förutsättningar för att använda tekniken blir belysta:
– Det gäller sådant som tillgång till data, att ta fram en AI-strategi, hur professionen behöver stöttas, hur olika roller påverkas av utvecklingen, förklarar Lorna, som tillsammans med sin kollega Nina Lahti inleder dagen.
– Då tar vi bland annat upp vikten av ett nationellt samarbete och behovet av att kraftsamla för att accelerera AI-användningen.
Fritt implementeringsstöd
Under förmiddagspasset lyfts framgångsrika exempel på hur AI kan införas, både på regional och kommunal nivå.
Bland annat berättar företrädare för två regioner hur man systematiskt gått till väga och hur man kan höja AI-mognaden i en organisation.
Högskolan i Halmstad, som bedrivit omfattande forskning och intervjuat hundratals ledare och medarbetare, har tagit fram ett digitalt processtöd för att implementera AI i vården. Ett verktyg man nu erbjuder fritt.
Markus Lingman, överläkare och strateg i Region Halland, och Magnus Kjellberg vid Kompetenscentrum AI på Sahlgrenska, talar utifrån praktiska erfarenheter om vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att nyttiggöra hälsodata med exempelvis AI.
Även Digg tar upp förutsättningar för AI–data, från myndighetens perspektiv.
Så kan AI frigöra resurser
Eftermiddagspasset inleds med en internationell utblick.
Pihlajalinna, en finsk privat vårdgivare, har infört ett AI-baserat triageverktyg. Sedan det började användas 2022 har 120 000 triageringar genomförts, vilket lett till stora tidsvinster. Föreläsaren tar även upp mer oväntade effekter, som påverkar hela organisationens omställning för framtiden.
Ett annat sätt att frigöra resurser är AI-driven schemaoptimering. Tjörns kommun har drivit ett pilotprojekt och berättar om lärdomarna.
Resurser kan också frigöras av “ambient scribe”, automatiskt genererade journalanteckningar. AI-verktyget har testats av två läkare, som förevisar det praktiskt och reflekterar över vad det kan innebära om det införs brett.
AI förhindrar två av tre fall
Fallolyckor är ett jättestort problem på sjukhus och äldreboenden, som beräknas kosta kommuner och regioner elva miljarder kronor om året. Västra Götalandsregionen, som testat en sensorbaserad AI-teknologi för att minska fallen, berättar om hur man lyckats minska olyckorna med 67 procent!
Ett annat hälsofrämjande AI-stöd har testats på Stockholms sjukhem, där en digital assistent ger stöd åt vårdpersonalen. Assistenten kan upptäcka skillnader i blodtryck, kombinera med övriga data och dra medicinska slutsatser. Potentialen bedöms som enorm.
Vårdpersonalens inställning till AI och hur det påverkar verksamheten har ett forskningsprojekt från Halmstad tittat närmare på.
Under eftermiddagspasset presenteras också en ny yrkesroll inom vården. Två “data scientists”, från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset, berättar vad de gör och hur den här typen av kompetens kan bistå vid upphandling och egenutveckling av AI-lösningar.
Bara att plocka åt sig
Lorna Bartram ser AI-spåret på Vitalis som en buffé av erbjudanden där kommuner, regioner och privata vårdgivare kan plocka åt sig det de vill ha.
– Och det stämmer väl överens med vår ambition: vi vill visa vad som finns och bidra med praktisk vägledning, hämtad ur konkreta erfarenheter.
– AI-utvecklingen går ju så snabbt just nu och jag tror att det hos många finns en kunskapsbrist och osäkerhet kring vad man kan göra. På årets Vitalis får man en överblick och en jättebra chans att lära sig mer.