Population based health i fokus på Vitalis: så tog Borås ledartröjan

Vid millenieskiftet startade flera kommuner långsiktiga folkhälsoarbeten, baserat på befolkningsstatistik och digitala analysmetoder. Men en efter en tappade sugen. Bara en orkade hålla ut: Borås.
– Det är vi glada för. Nu kan vi se påtagliga resultat, säger Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare folkhälsa i Borås Stad.

Hur jobbar man i utsatta områden för att hålla befolkningen frisk? Svaret är allt oftare population based health, alltså att jobba mer med befolkningshälsa som baseras på demografi, statistik, datakällor och digitala verktyg. Ämnet fokuseras i ett konferensspår på Vitalis 17 maj, där lokala och regionala exempel tas upp, tillsammans med internationella utblickar.

Kommunperspektivet är inte minst intressant. Kristina Nyberg Smahel beskriver hur Borås arbetat målmedvetet med Välfärdsbokslut, återkommande rapporter som beskriver hälsoläget, ända sedan år 2000.

– Från början var det ett verktyg som togs fram av SKR och dåvarande Folkhälsoinstitutet. Ett antal kommuner hakade på, men jag tror att vi är den enda som hållt i och fortsatt jobba systematiskt, säger hon.

En förklaring till det är att det råder politisk enighet kring satsningen.

– Oavsett vilka partier som styrt i Borås har man insett värdet av arbetet, som ju också ger viktiga beslutsunderlag, säger Kristina.

Kristina Nyberg Smahel.

Analyserna som görs i Välfärdsboksluten bygger dels på offentlig statistik, dels på enkäter. Alla kommunala nämnder och bolag ska använda rapporterna vid sin budgetplanering och planering av verksamheten. Arbetet utgår från 77 demografiska statistikområden kommunen indelats i. De åskådliggörs i ett kartprogram där alla parametrar läggs in.

– Det ger oss en bra lägesbeskrivning, där vi lätt kan identifiera utmaningar för olika geografiska områden.

– Vi vet, kort sagt, väldigt mycket om vår befolkning. Vi kan följa hur det går, när det uppstår problem i ett område och insatser behöver göras.

Särskild fokus sätts på de 15 områden med störst utmaningar.

– Där ser vi en högre grad av trångboddhet, fattigdom, arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, färre grundskoleelever klarar behörighetskrav till gymnasiet, valdeltagandet är lägre, etc, förklarar Kristina.

– Vi vet att hälsoläget har en direkt koppling till dessa socioekonomiska faktorer. Den insikten har skapat ett stort engagemang bland politikerna.

Det har bland annat lett till processen “Socialt hållbart Borås”, i samverkan mellan samtliga förvaltningar. Man jobbar med tydliga mål, initierar aktiviteter och har satt in lokala utvecklingsledare i problemområden. Riktade insatser görs bland annat drogförebyggande, brottsförebyggande, trygghetsskapande, språkutvecklande och för att växla bidrag mot arbete. Resultaten kommer inte snabbt, då arbetet syftar till långsiktiga hälsoeffekter.

– Men på senare tid har vi kunnat se tydliga framgångar, säger Kristina.

– Vi har ett klart bättre hälsoläge idag. Människor lever längre, tandhälsan har förbättras, alkoholdebuten sker allt senare, fler kommer i arbete, försörjningsstöden minskar, utbildningsnivån ökar markant.

Hon ser fram emot att dela med sig av erfarenheterna på Vitalis.

– Det känns jättespännande! Jag har märkt en nyfikenhet från många som jobbar med jämlik hälsa, så jag hoppas kunna inspirera alla som kommer.

Se föreläsningar i spåret “Befolkningsdata – Population based health
Registrera dig till konferensen