Arena för test av välfärdsteknik

  • onsdag / 22 maj / 2019
  • 14:30-15:00

Beskrivning

Allt fler människor i Sverige når en hög ålder och allt fler människor väljer att bo kvar hemma längre. Vi står inför stora utmaningar att klara av rekryteringsbehovet inom äldreomsorgen. Tekniska lösningar blir då ett nödvändigt komplement för att klara av resursbehovet i framtiden. Införandet av teknikstöd för äldre kan bidra till en förbättrad livskvalitet genom ökad trygghet och säkerhet. I dagsläget finns flera produkter och tjänster inom teknikområdet som fungerar som stöd och underlättar vardagen för äldre personer och anhöriga.

Beställare köper ofta in enskilda välfärdstekniska lösningar vilket innebär att de efter ett tag sitter med flera olika plattformar utan någon inbördes interoperabillitet. Det skapar inlåsningseffekter och det blir svårt att få den utväxling och nytta av investeringarna som dom har potential av. Fler beställare börjar nu på att titta på att köpa välfärdsteknik som tjänst.

Att leverera välfärdsteknik som tjänst är komplext och kräver att leverantörer går ihop och lämnar anbud tillsammans. Här finns det utmaningar som t.ex. affärs- och ersättningsmodeller företagen sinsemellan, överenskommelser om vilka standarder och infrastruktur som ska användas vid en leverans. Risken är att det är de stora aktörerna som sätter upp reglerna och att de små och medelstora företagens får svårt att hävda sig. Marknad blir låst, utan utveckling och innovation.

En annan utmaning för leverantörerna är att de inte vet vilka krav som kommer att ställas vid framtida upphandlingar – alla beställare ställer olika krav. Varje implementering blir unik vilket blir kostnadsdrivande för leverantörerna och det är svårt att få volym i leveranserna. För att få marknaden att växa behövs kunskap om och samsyn på referensarkitektur.

Under de senaste åren har det tagits fram ett antal verktygslådor och vägledningar för kommuner som står inför att upphandla välfärdsteknik. Det som efterfrågas är ett interaktivt och operativt stöd för kommuner som befinner sig på olika ställen i sin implementeringsresa. I dagsläget saknas kunskap ute i kommunerna och framförallt inom socialtjänsten om hur tekniken fungerar och vilken typ av information som genereras av tekniken. Möjligheten att verifiera vilken teknik som fungerar och vilken som inte fungerar saknas. Det behövs därför en referensarkitektur och neutral arena där leverantörer och beställare kan mötas för att testa och validera teknik utifrån gemensamt uppsatta regler och kunders/brukares behov. En referensarkitektur behövs för att ha något att testa mot, men vi tror att en testarena måste tas fram parallellt. Tidigare initiativ runt samordning av komplexa digitala system inom e-hälsa har ofta tenderat att inte komma hela vägen fram, antingen för att olika behovsägare inte har kommit överens eller för att man har haft en för rigid kravbild på IKT-lösningarna. Vår tes är alltså att en mer agil modell där man börjar med helt grundläggande arkitekturkrav och snabbt börjar testa tillsammans med marknadens aktörer kan kringgå den fastlåsning som digitala vård-och omsorgstjänster präglas av idag. Därefter kan man fortsätta med mer avancerade arkitekturkrav.

Syfte

• Att stödja beställare vid kravställning och inköp av IoT-baserade välfärdtekniska produkter och tjänster. • Att underlätta för beställare vid uppföljning av leverans. • Möjlighet för små och medelstora företag att provskjuta sina IoT-baserade välfärdtekniska produkter och tjänster i en öppen plattform med överenskommen referensarkitektur. • Potentiellt verktyg för användandet av dynamiska inköpssystem vid upphandling av välfärdtekniska produkter och tjänster. • Att skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft för svenska företag som tar fram och levererar IoT-baserade välfärdtekniska produkter, tjänster och plattformar.

Mål • En referensarkitektur/gemensamt ramverk för plattform för IoT-baserade välfärdstekniska produkter och tjänster

• En överenskommelse mellan intressenter gällande referensarkitektur utifrån ett informations- och säkerhetsperspektiv • En leverantörsoberoende virtuell plattform för test och validering av IoT-baserade välfärdtekniska produkter och tjänster. Ska i första hand fungera för hela larmkedjan (inklusive alla teknikkomponenter) för trygghetslarm. • Någon typ av fysisk samverkansarena för såväl behovsägare som leverantörer

Projektet vill skapa en neutral arena där alla parter kan bidra med sin domänkunskap för att skapa en öppen, konkurrenskraftig välfärdsteknikmiljö som gynnar alla intressenter. På så sätt vet beställare vilka krav de kan/ska ställa vid upphandlingar och leverantörerna vet vad de förväntas leverera.

• Med en öppen välfärdstekmiljö och gemensam referensarkitektur garanteras väl fungerande välfärdtekniska produkter och tjänster • Med ökad kunskap och ett verktyg för test och verifiering skapas trygghet för beställare och större efterfrågan på välfärdsteknik. • Med en öppen och transparant välfärdsteknikmiljö utan proprietära lösningar skapas förutsättningar för en innovativ framtid som kommer kunden/brukaren till nytta. • Med en leverantörsoberoende virtuell plattform för test och verifikation kan beställare följa upp anbud och leverans utan djupgående teknikkunskap.

Sverige har gott renommé utomlands för sin välfärd och sin digitala kompetens. Det finns stor internationell tillväxtpotential inom välfärdstekniska produkter och tjänster eftersom att alla länder står inför samma demografiska utmaning.

Ambitionen är att verktyget även kommer kunna användas för att testa och validera teknik inom andra områden så som fastighetssensorer, wearables, sensorer inom vård och omsorg och sensorer i vitvaror.

Klicka här för att se presentationen från detta seminarie